Passivt distraktionstest | SLAP-lesioner | axelbedömning

Enligt en studie utförd av Schlechter et al. (2009)har det passiva distraktionstestet en låg sensitivitet på 53% och en hög specificitet på 94% vid detektion av överliggande labrala tårar. Detta innebär att detta test har ett måttligt kliniskt värde för att inkludera överlägsna labrala tårar.

För att utföra detta test ska patienten ligga i ryggläge vid bordskanten. Lyft sedan den drabbade armen till 150° i koronalplanet med armbågen i extension och underarmen i supination och överarmen stabiliserad för att förhindra humerusrotation. Pronera sedan underarmen försiktigt.

Detta test anses vara positivt om smärtan rapporteras djupt inne i glenohumeralleden, antingen anteriort eller posteriort.

Det antas att denna manöver roterar tuberositas radialis, vilket ger ett drag på biceps, som i sin tur spänner det proximala huvudet på biceps ankare mot labrum superior, vilket orsakar en "peel back" eller "fishing mouthing" av labrum.

21 AV DE MEST ANVÄNDBARA ORTOPEDISKA TESTERNA I KLINISK PRAXIS

• • Namn*
• • E-post*

Δ

Andra ortopediska tester för att bedöma bicepspatologi och SLAP-lesioner är

• Aktivt kompressionstest av O'Brien
• Yergasons test
• Biceps belastningstest I
• Biceps belastningstest II
• 3-pack Undersökning
• Vevprov
• Kompression Rotationstest
• Labralt spänningstest
• Dynamiskt labralt skjuvtest
• Test för övre gräns
• Motståndstest för flexion på rygg
• Anteriort glidprov
• Test av hastigheter
• Passivt kompressionstest
• Test med extern rotation i ryggläge med motstånd

Schlechter, J. A., Summa, S., & Rubin, B. D. (2009). Det passiva distraktionstestet: ett nytt diagnostiskt hjälpmedel för kliniskt signifikant patologi i övre labrum. Artroskopi: The Journal of Arthroscopic & Related Surgery, 25(12), 1374-1379.