Passivt kompressionstest | SLAP-lesioner | axelbedömning

Kim et al. (2007) tog fram det passiva kompressionstestet och utvärderade dess noggrannhet. De fann en sensitivitet på 82% och en specificitet på 86%, vilket gör det till ett bra test för att bekräfta och utesluta SLAP-rupturer. Ingen ytterligare studie har dock ännu validerat dessa resultat, vilket är anledningen till att vi ger detta test ett måttligt kliniskt värde.

För att utföra det passiva kompressionstestet ska patienten ligga i sidoläge på den opåverkade axeln, medan undersökaren står bakom patienten. Stabilisera patientens axel med ena handen genom att hålla i patientens AC-led, medan den andra handen kontrollerar patientens armbåge. Därefter roterar undersökaren patientens arm externt med 30 graders abduktion och skjuter sedan armen proximalt samtidigt som axeln sträcks ut, vilket resulterar i passiv kompression av det övre labrum mot glenoiden. I den här positionen kan det vara bra att låta patienten vända sig mot en spegel för att kunna bedöma hans reaktion. Testet är positivt om det framkallar smärta eller ett smärtsamt klick i glenohumeralleden.

21 AV DE MEST ANVÄNDBARA ORTOPEDISKA TESTERNA I KLINISK PRAXIS

• • Namn*
• • E-post*

Δ

Andra ortopediska tester för att bedöma bicepspatologi och SLAP-lesioner är

• Aktivt kompressionstest av O'Brien
• Yergasons test
• Biceps belastningstest I
• Biceps belastningstest II
• 3-pack Undersökning
• Vevprov
• Kompression Rotationstest
• Test för passiv distraktion
• Dynamiskt labralt skjuvtest
• Test för övre gräns
• Motståndstest för flexion på rygg
• Anteriort glidprov
• Test av hastigheter
• Labralt spänningstest
• Test med extern rotation i ryggläge med motstånd

Kim, Y. S., Kim, J. M., Ha, K. Y., Choy, S., Joo, M. W. och Chung, Y. G. (2007). Det passiva kompressionstestet: ett nytt kliniskt test för överlägsna labrala tårar i axeln. The American journal of sports medicine, 35(9), 1489-1494.