Modifierat-modifierat Schober-test | Flexion av ländryggen | Bedömning av rörlighet i ryggraden

Det kan vara svårt att kvantitativt mäta rörligheten i ländryggen utanför en radiologimiljö. Därför har klinimetriska tester som det modifierade och det modifierat-modifierade Schober-testet föreslagits för att enkelt mäta ländryggens flexionsrörelseomfång i kliniken. Dessa tester är mest kända genom BASMI-indexet som används för att kvantifiera funktionsnedsättningar hos personer som lider av ankyloserande spondylit.

Rezvani m.fl. (2012) utvärderade det modifierade modifierade Schober-testet med avseende på dess validitet och reliabilitet vid korrelation med radiologiska mätningar, och trots att man fann en utmärkt intrabedömarreliabilitet r på 0,97 var korrelationen mellan testet och den radiologiska mätningen endast måttlig med en r-koefficient på 0,67, varför det kliniska värdet i slutändan är måttligt.

För att genomföra testet står patienten upprätt. Undersökaren lokaliserar de två bakre höftbenskotorna och drar en horisontell linje mellan dem. En andra punkt markeras 15 cm ovanför denna linje.

Därefter ombeds patienten att böja sig framåt så långt som möjligt samtidigt som knäna hålls helt utsträckta.

Avståndet mellan de tidigare markerade punkterna mäts igen och anger hur stor flexionen är.

Se till att kolla in det ursprungliga Schober-testet som använder höftbenskammen som referens.

21 AV DE MEST ANVÄNDBARA ORTOPEDISKA TESTERNA I KLINISK PRAXIS

• • Namn*
• • E-post*

Δ

Rezvani, A., Ergin, O., Karacan, I., & Oncu, M. (2012). Validitet och reliabilitet av metriska mått vid bedömning av ländryggens rörelse hos patienter med ankyloserande spondylit. Rygg, 37(19), E1189-E1196.