Ömhet i ledlinje | Bedömning av meniskavrivning | Knäundersökning

Meniskrupturer är mycket vanligt förekommande med en punktprevalens på 57% hos den symtomatiska och 36% hos den asymtomatiska populationen i en studie som gjordes i Schweiz. I en annan studie i USA fann man en punktprevalens på 32% i den symtomatiska och 23% i den asymtomatiska populationen. Varje år diagnostiseras två av tusen personer med nya meniskrupturer i Nederländerna. Även om meniskrupturer är mycket vanliga är vår förmåga att diagnostisera dem begränsad. Enligt en genomgång som gjorts av Smith et al. (2015) är palpation det bästa verktyget vi har, med en sensitivitet på 83 procent och en specificitet på 83 procent. Enligt vår uppfattning har palpation av ömhet i ledlinjen ett måttligt kliniskt värde för att upptäcka meniskrupturer.

För att utföra palpation av ömhet i ledlinjen ska patienten ligga i ryggläge med knäet böjt till 90°. Flexion av knäet gör det möjligt att bättre palpera den främre delen av varje menisk. Genom att omedelbart rotera tibia blir den mediala menisken mer åtkomlig anteriort eftersom femurkondylerna pressar den mediala menisken framåt. Palpera sedan längs ledlinjen och observera patientens reaktion. För den laterala menisken ska du rotera tibia externt och palpera efter ömhet igen, den här gången på den laterala menisken.

Detta test är positivt för en symtomatisk meniskskada om patientens välbekanta smärta återges.

21 AV DE MEST ANVÄNDBARA ORTOPEDISKA TESTERNA I KLINISK PRAXIS

• • Namn*
• • E-post*

Δ

Andra vanliga tester för att bedöma meniskskador är:

• McMurray Test
• Finochietto Test / Hoppskylt
• Ege's Test
• Apleys test
• Test av andgång
• Thessaly-test

Smith, B. E., Thacker, D., Crewesmith, A., & Hall, M. (2015). Särskilda tester för bedömning av meniskrupturer i knäet: en systematisk översikt och metaanalys. BMJ Evidence-Based Medicine, 20(3), 88-97.